topp [-o-]
1. -en -ar vrh; konica; vrhunec, višek; životec; från topp till tå od glave do nog; toppen vard odlično, prima; topp tunnor rasande divji od besa
2. interj velja!
toppa odsekati vrh; biti na vrhu
toppform vrhunska forma
toppformig , toppig stožčast
toppkonferens konferenca na vrhu
toppman vodilni človek
toppnivå najvišja raven
topprida -rider -red -ridit tiranizirati
Dostopnost
Dostopnost